Kryptovaluta – Enkel guide och översikt [FAQ]

Vad är egentligen en kryptovaluta? Vilka olika kryptovalutor finns det och vilka ska man passa sig för? Vi på Onlineguiden har skapat en enkel guide.

Crypto (eller ”krypto” som man säger på svenska) är fortfarande ganska nytt, och det skapas ny kryptovaluta i stort sett hela tiden, världen över.

I den här artikeln har vi fokuserat på de vanligaste, och framförallt på att övergripande gå igenom vad en kryptovaluta är.

Exempel på kryptovalutor:

• Bitcoin
• Ether
• Cardano
• Tether
• Litecoin
• XRP
• Dogecoin

Vad är en kryptovaluta?

En kryptovaluta är enkelt förklarat en digital valuta som kan vara skapad för att fungera som betalningsmedel (”digitala pengar”), värdebevarare (”digitalt guld”)och/eller för att bokföra överenskommelser (”smarta kontrakt”).

Själva kryptovalutan är en digital kod som är lagrad i ett gemensamt nätverk. Alla transaktioner som sker med valutan bokförs och delas öppet med alla användare, vilket gör att ingen kan ”fuska”.

Det går att köpa en kryptovaluta för ”vanliga” pengar. Transaktionerna med kryptovalutar – det vill säga ”köp” och ”sälj” – sker direkt mellan användarna via så kallade handelsplattformar.

En stor skillnad mellan ”vanliga” pengar och kryptovaluta är att de vanliga valutorna styrs av länder eller regioner, till exempel av centralbanker (exempelvis Riksbanken i Sverige). En kryptovaluta styrs istället av dess användare, utan att någon central makt är inblandad.

Att kryptovalutor är decentraliserade och användarstyrda visar sig till exempel genom att en person i Zimbabwe enkelt kan köpa eller sälja något till en person på Grönland, utan att några nationella eller internationella banker ska blanda sig i varken transaktionen eller överenskommelsen mellan köpare och säljare.

Alla transaktioner som sker med en kryptovaluta måste godkännas. Inom till exempel Bitcoin används vid den här valideringen något som kallas för Proof of Work, vilket betyder att de som är med och ger nätverket datorkraft (för det kontinuerliga godkännandet) får en viss belöning. Det här kallas ”mining” och belöningen till den som hjälpte till med validering en viss tidsperiod erhåller en ny Bitcoin – och det är så fler Bitcoin skapas i Bitcoin-nätverket.

Förstå kryptovaluta – här är 5 bra ord att kunna

Det finns många kluriga ord i kryptovärlden. Dessa fem som följer är bra att känna till för att bättre förstå resten av artikeln – och därmed också greppa vad kryptovalutar är för något, hur de fungerar, vad fördelarna är och vilka valutor man ska hålla sig borta från.

Observera att förklaringarna inte nödvändigtvis är ”definitioner”, utan mitt eget sätt att förklara innebörden av orden.

Vad är en blockkedja?

Blockkedja betyder ”block av datakedjor” och syftar på den lista som finns över alla transaktioner som skett/sker inom en viss kryptovaluta. Alla transaktioner som utförs med till exempel Bitcoin finns med andra ord nerskrivna och lagrade på Bitcoins blockkedja.

Enkelt beskrivet kan man säga att på en blockkedja så bokförs alla transaktioner av alla. Det här gör att ingen som använder en kryptovaluta kan fuska, eftersom alla ”kvitton” sprids ut i realtid och ligger öppna.

Listan över transaktionerna med en kryptovaluta är decentraliserad (mer om det lite längre ner) och lagras kronologiskt, öppet och permanent.

Alla användare (datorer) som är anslutna till ett visst nätverk (det vill säga en viss kryptovaluta) kopierar automatiskt valutans blockkedja i realtid, vilket gör att det alltid finns mängder av kopior av alla transaktioner som sker och har skett.

Blockkedjetekniken

I kryptovärlden används ofta det engelska ordet blockchain när man pratar om blockkedjor eller blockkedjetekniken. En poäng med tekniken är att man kan skapa ett regelverk (för hur kryptovalutan ska användas) och sedan kan inte ”reglerna” ändras hur som helst; resten av nätverket (användarna) måste vara med och godkänna förändringen.

Det här har gjort att det finns väldigt många olika kryptovalutor, precis som det finns väldigt många ”vanliga” valutor. Skillnaden gentemot statliga valutor, till exempel Svenska Kronor eller Amerikanska Dollar är att det då är en centralbank som styr valutans användning och värde, och inte användarna.

Vad är centralbank för något?

Centralbanken är en typ av bank som bestämmer hur mycket pengar det ska finnas i omlopp inom ett visst land eller region (även kallat penningmängd). Institutionen, som leds av en styrelse och en riksbankschef, påverkar priset på pengarna, det vill säga en valutas värde.

”Huvudmålet för många centralbanker är prisstabilitet. I vissa länder ska centralbankerna enligt lag även agera på ett sätt som stödjer full sysselsättning.” (ECB)

Ett annat ord för centralbank är riksbank. Världens äldsta centralbank är den svenska Riksbanken, som grundades 1656.

5 exempel på centralbanker:

• Riksbanken (Sverige)
• European Central Bank (Euro-området)
• Federal Reserve (USA)
• Bank of England (Storbritannien)
• Reserve Bank of India (Indien)

Varför är centralbank bra att känna till när man vill lära sig mer om kryptovalutor? Jo, för att kryptovalutor inte har någon centralbank utan makten är decentraliserad.

Vad betyder decentralisering?

Decentralisering betyder fördelning (spridning) av verksamheter eller inflytande från ett centrum eller ett fåtal centra till fler områden och personer (NE). Motsatsen är ”centralisering”.

Begreppet decentralisering kan till exempel innebära att ansvar och beslut flyttas från en (1) central myndighet till regioner eller lokala myndigheter. Det kan också innebära att de regionala myndigheterna i sin tur förflyttar makten än närmre folket.

Den ultimata decentraliseringen är när varje individ, i varje läge, äger makten över sitt eget ansvar och sina egna beslut. Till exempel genom att ingå överenskommelser direkt med andra individer, utan inblandning från en tredje part.

Vad betyder smarta kontrakt?

Ett begrepp som är bra att känna till när det kommer till crypto och kryptovalutor är smarta kontrakt.

Smarta kontrakt är datorkod i en blockkedja som säger att avtal har ingåtts, givet att vissa förutsättningar – som parterna var överens om när överenskommelsen skapades – gäller.

Betyder det här att alla överenskommelser som bokförs digitalt kan räknas som smarta kontrakt? Nej, skillnaden mellan ett ”vanligt kontrakt” och ett ”smart kontrakt” är att det smarta kontraktet inte bara bokför själva överenskommelsen, utan också självständigt kan fullgöra rättsliga förfoganden, som till exempel en äganderättsövergång.

Ett ”vanligt” kontrakt är beroende av en tredje part som tolkar innehållet och till exempel värderar utgången vid en tvist, till exempel en domstol. Det smarta kontraktet definierar och exekverar allt på egen hand (något förenklat beskrivet).

I takt med att allt fler smarta kontrakt växer fram är det bra att kartlägga vilka blockkedjor som kan ”prata” med varandra. Vissa kryptovalutor lever helt självständiga liv, men det kan vara bra att till exempel smarta kontrakt kan användas mer generellt än ”bara” inom sin egen nisch.

Vad betyder interoperabilitet?

Interoperabilitet är när ett system kan fungera tillsammans med ett annat system. Mest vanligt förekommande är det här i digitala sammanhang, där till exempel ett webbprotokoll som HTTP eller IP kan läsas av flera program.

Att system kan läsa av varandra och fungera tillsammans gör helt enkelt att användarmöjligheterna ökar. En del kryptovalutor är interoperabila, medan andra inte är det.

Lite slarvigt kan man tänka sig två personer från olika länder som träffas och ska utföra en uppgift tillsammans. Om personerna bara kan sina egna språk kommer det bli svårt att kommunicera, men om de båda kan ett gemensamt språk, till exempel engelska, så kommer det bli enklare för dem att ha utbyte av varandra och utföra den gemensamma uppgiften.

Hur många olika kryptovalutor finns det?

Siffersajten Statista uppskattar antalet kryptovalutor till fler än 4 000 vid början av 2021. Data från CoinMarketCap menar däremot att det redan i slutet av 2020 fanns över 7 800.

Det är med andra ord mer eller mindre omöjligt att säga exakt hur många olika kryptovalutor det finns, eftersom det hela tiden skapas nya och en del läggs ner. ”Flera tusen” är nog den mest rimliga gissningen man kan göra.

Vilken kryptovaluta är störst?

Den kryptovaluta som är störst i skrivande stund (mars 2021) är Bitcoin (BTC). Bitcoin är omkring fem gånger större än Ethereum (ETH), vars marknadsvärde i sin tur är ungefär fem gånger större än Binance Coin (BNB).

Bitcoin anses ofta som den ”ursprungliga” och mest kända kryptovalutan. Bitcoin lanserades i januari 2009 och är frekvent handlad både direkt på kryptobörser samt via olika typer av finansiella instrument.

Genomgång av olika kryptovalutor

Här följer en introduktion på svenska till några av de vanligaste kryptovalutorna.

Bitcoin

Bitcoin är är en kryptovaluta som bland annat kan användas för att överföra pengar via internet, säljas och köpas på olika handelsplatser, samt kan användas som betalningsmedel.

Värdet på Bitcoin bestäms utifrån tillgång och efterfrågan, det vill säga i vilken grad som användarna är sugna på att använda eller spara (hålla) Bitcoin.

Att spara på sina Bitcoin kallas populärt för att ”hodla” (hodl).

Ingen ”äger” Bitcoin

I Skatteverkets beskrivning av Bitcoin fastslår myndigheten att det inte finns någon formell utgivare av Bitcoin och att valutan ”inte omfattas av något lands lagstiftning”.

Det finns ingen formell utgivare av Bitcoin och valutan omfattas inte av något lands lagstiftning.

Källa: Skatteverket

Det här betyder kort och gott att det inte finns någon centralbank eller riksbank som styr värdet av Bitcoin. Kryptovalutan skapades 2009 av en person eller grupp under pseudonymen Satoshi Nakamoto.

Max antal är 21 miljoner Bitcoin

Utifrån hur Bitcoin är programmerat så kommer det aldrig att finnas mer än 21 miljoner Bitcoin. Det faktum att antalet Bitcoin är konstant gör enligt många att värdet av en Bitcoin anses kunna bli väldigt högt.

 Den som vill köpa Bitcoin behöver inte köpa en ”hel” Bitcoin. Det går att köpa/sälja så lite som en 100-miljontedel (0,00000001 BTC), vilket kallas för en (1) satoshi.

Bitcoin paper: Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System

Skatt på handel med kryptovalutor

När ska man betala skatt på kryptohandel? Det är en vanlig fråga med ett enkelt svar. Enligt Skatteverket ska du nämligen skatta på krypto när du har sålt, bytt eller betalat med en kryptovaluta. Beskattningen sker i samband med den vanliga skattedeklarationen.

”Har du gjort vinst ska du betala skatt på din vinst, och om du har gjort förlust får du dra av en del av den.” (Skatteverket)

Skatteverket meddelar på sin hemsida att privatpersoner ska deklarera kryptovalutor om man till exempel har:

• sålt kryptovaluta
• bytt en kryptovaluta mot en eller flera andra typer av kryptovalutor
• bytt en kryptovaluta mot en FIAT-valuta, ex USD
• betalat med kryptovaluta vid köp av en vara (till exempel ett par skor) eller en tjänst (till exempel en taxiresa)
• lånat ut kryptovaluta
• använt kryptovaluta som spelinsats.

Deklarationen av kryptohandel ska redovisas på bilaga K4 under avsnittet D. Bilagan lämnas in i samband med den vanliga inkomstdeklarationen.

Om man skapar kryptovalutor, till exempel Bitcoin, genom så kallad ”mining” ska man betala skatt på inkomsterna, till exempel vid försäljningen av det man skapat. Normalt sett beskattas mining som inkomst av tjänst (hobby), men det kan också räknas som inkomst av näringsverksamhet, beroende på vilken form och skala som miningen utförs.

Läs mer här hos Skatteverket: Rättslig vägledning – kyptotillgånger

Sammanfattning: Kryptovaluta

Vill du veta mer om crypto? Här kan du läsa mer om svenska poddar om kryptovalutor.